Värmeåtervinning: Frekvent ställda frågor

Fastigheten ska ha varmvattenburen värmedistribution och mekanisk frånluftsventilation.

Detta måste bedömas för varje enskild anläggning genom att man gör uppskattningar och sedan fattar beslut om huruvida anläggningens besparingspotential är tillräcklig för systemet.

Generellt sett är de mest lönsamma energibesparingsprojekten i fastigheter med hög förbrukning. Å andra sidan kommer priset på uppvärmningsenergi att fortsätta stiga i framtiden, så det är värt att installera värmeåtervinning även i mindre fastigheter.

Tekniskt sett kan värmeåtervinningssystemet implementeras även om fastigheten består av flera flerbostadshus och värmefördelningsrummet är beläget i endast ett av dem. Frånluftsfläkten eller fläktarna kan placeras på taket, i fläktrummet eller på vinden.

Redan från början är det en god idé att kontakta fastighetsförvaltaren och kartlägga den befintliga tekniska dokumentationen för fastigheten. Detta kommer att underlätta framtida steg i projektet avsevärt.

Under projektplaneringsfasen är en bra kanal att kontakta Fastighetsägarna och be om stöd och råd för att genomföra sådana projekt. De ger också bra information om olika avtalsformer, kontroller och andra praktiska exempel.

Värmeåtervinningssystemet bör behandlas som en enda enhet, som kombinerar olika värmekällor, värmedistribution, varmvatten och ventilation. Därför är det viktigt att förstå att hanteringen av en sådan enhet också kräver ett styrsystem. Det är viktigt att hitta en systemleverantör som kan leverera en sådan enhet, systemleverantören kommer sedan att vara ansvarig för den enhet som den tillverkar. Om man försöker montera ihop värmeåtervinningssystemet från olika enheter utan ett styrsystem blir slutresultatet förvirrande och ansvarsfördelningen blir splittrad.

Om din fastighet har fjärrvärme bör du kontakta ditt energibolag i ett tidigt skede av projektet. Då kan de vägleda dig och berätta vilka krav som ställs på fjärrvärmetekniken för uppvärmning av din fastighet. Generellt sett har energibolagen en positiv inställning till värmeåtervinning så länge den är väl genomförd och följer gällande regler.

Den årliga ventilationseffektiviteten och SFP-värdena kan användas för att effektivt jämföra olika lösningar. Dessa metoder är standard och deras beräkningsmetoder definieras i byggreglerna. Värmeåtervinningssystemet har många elförbrukande komponenter och deras förbrukning bör vara så låg som möjligt i förhållande till den mängd värmeenergi som produceras.

Den årliga verkningsgraden för frånluften bör vara så hög som möjligt. I nya byggnader måste den vara 45%. Det innebär att den mängd luft som måste “återvinnas” från den luft som lämnar huset till uppvärmning av fastigheten på årsbasis är minst 45%.

Verkningsgraden beräknas med formeln (inomhustemperatur minus framledningstemperatur) / (inomhustemperatur minus utomhustemperatur). Med en effektiv värmeåtervinningscell och en värmepump som är optimerad för värmeåtervinningsdrift är utloppstemperaturen under uppvärmningssäsongen cirka + 2C … + 4C. Således är frånluftens effektivitet till och med mer än 100% med en utomhustemperatur som är högre än detta. Den årliga verkningsgraden för frånluften är 90 % … 105 % … i södra Finland och 75 % … 90 % i norra Finland.

Temperaturen på den utblåsta luften är endast + 2C … + 4C med en tillräckligt effektiv cell. Om cellen inte är tillräckligt effektiv kommer frånluftens temperatur att vara högre, vilket tydligt kommer att minska frånluftens årliga effektivitet och naturligtvis systemets värmeeffekt.

Den årliga verkningsgraden för frånluften är alltså klart bättre jämfört med traditionella värmeåtervinningsaggregat när systemet är rätt dimensionerat och den utrustning som används är optimerad för systemet. Man kan alltså säga att ventilationen efter en renovering är ännu mer energieffektiv än i nya fastigheter.

SFP (Specific Fan Power) anger hur mycket el som ventilationssystemet använder för att avlägsna en liter luft från huset. Värdet måste vara mindre än 1 i frånluftsenheter, dvs. 1 W elektrisk energi får användas för att avlägsna en liter luft från byggnaden. Om frånluftsvolymen är 1000 l/s får således en maximal elektrisk effekt på 1 kW användas.

Nuvarande fläktar är huvudsakligen energieffektiva EC-fläktar med en bråkdel av förbrukningen jämfört med AC-fläktar. Detta garanterar dock inte bara en låg SFP utan påverkas också av andra saker.

Värmeåtervinningscellens tryckförlust bör också tas med i beräkningen. Med andra ord, ju mer motstånd cellen genererar, desto mer el förbrukar den. Konventionella celler (Cu-Al lamellära celler) ger vanligtvis mycket höga tryckförluster. Anledningen till detta är att de måste vara mycket tjocka, till och med över 30 cm, för att vara effektiva. Detta leder naturligtvis till höga tryckförluster och därmed högre energiförbrukning för fläkten.

Om lägre elförbrukning önskas bör en tunnare cell (otillräcklig effekt) eller en större yta (oftast omöjligt på grund av utrymmesbrist) användas.

HybridHEAT-systemet använder en mikrokanalcell med en tjocklek på endast 35 mm och optimal effekt för värmeåtervinning.

Högre tryckfall leder lätt till tusentals kronor i årliga fläktkostnader med bara en fläkt. Detta innebär en extra kostnad på tio tusentals kr under livscykeln. Med fler fläktar blir det extra fallet många gånger högre.

Mellan värmepumpen och cellen roteras vätskan med en relativt hög hastighet. Precis som för fläkten är det viktigt med ett litet tryckfall för cirkulationspumpen. Konventionella lamellceller ger fläkten mycket motstånd, men de ger också cirkulationspumpen motstånd (vätskan cirkulerar i den tjocka radiatorn fram och tillbaka många gånger i små kopparrör).

Precis som en fläkt uppnår besparingar med betydligt mindre tryckfall, uppnås alltså liknande besparingar vid pumpen med låga tryckförluster. Tryckfallet påverkas också av rördimensionen mellan värmepumpen och cellen. Ett underdimensionerat rör ökar elförbrukningen.

Felaktigt dimensionerade rörledningar och högt tryckfall i cellen kan öka kostnaderna med nästan 10 000 kr för en enda värmeåtervinningsenhet och upp till 100 000 kr under 10 år, vilket avsevärt förlänger återbetalningstiden.

Livscykelkostnader spelar en viktig roll vid värmeåtervinning. Felaktig dimensionering och felaktiga komponentval kan leda till höga kostnader i framtiden. Systemen använder cirkulationspumpar, fläktar och andra elförbrukande enheter. Du måste därför ta hänsyn till den optimala energieffektiviteten. Om dessa ignoreras kan den årliga kostnaden uppgå till tusentals euro. Du bör be din systemleverantör om en livscykelberäkning baserad på verkliga enhetsdata.

När man väljer system är det bra att tänka på skalbarheten, uppgraderingsmöjligheterna och att se till att reservdelar finns tillgängliga. Om dessa frågor inte tas upp redan i systemets designfas kan det leda till höga kostnader för kunden redan under systemets första år. Hårdvarans livslängd påverkas också av produktutvecklingslösningar, komponenternas livscykel, om många olika komponenter används och om de kommer att finnas tillgängliga i framtiden eller inte. Det är en god idé att lära känna de leverantörer som är involverade i projektet.

Beräkningar av besparingar baseras på kunddata, vilket är värt att investera i och samla in så mycket information som möjligt. Baserat på indata gör systemleverantörerna uppskattningar. Dessa måste baseras på utrustningens faktiska prestanda och på fastighetens förbrukningsvärde. Dessutom bör beräkningen baseras på stabilitetstabeller och klimatzoner, som Finland är indelat i. Att enbart beräkna värmepumpens avkastning är vanligtvis inte korrekt eftersom systemets avkastning påverkas av många faktorer, t.ex. värmeåtervinningscellens effektivitet, tryckfall, värmedistribution, automation osv.

Systemleverantören konstruerar enheten och ansvarar för dess dokumentation, vilket gör det möjligt för konstruktörerna att utforma systemets egenskaper. VVS- och elingenjören ansvarar också för kontraktshandlingar, tillståndspapper och kommunikation med byggnadens kontroll.

En traditionell utrustningsleverantör levererar utrustning till ett större system, t.ex. en cirkulationspump, fjärrvärmeanläggning eller värmepump. Utrustningsleverantören dimensionerar, erbjuder enheten och levererar enhetsdokumentationen till projektutvecklarna. Utrustningsleverantören är ansvarig för enhetens funktionalitet, men inte för hela enheten eller dess dimensioner. En värmepumpsleverantör vet till exempel hur den egna enheten fungerar, men inte hur hela systemet fungerar och hur det styrs. Utrustningsleverantören deltar vanligtvis i projektet i anbudsskedet när det system som krävs för målfastigheten utformas.

Utrustningsleverantören kan också leverera ett stort antal komponenter, t.ex. en värmepump och en fjärrvärmecentral, men resten lämnas till entreprenören och konstruktören. På så sätt kan drift, garanti och ansvar för hela systemet bli okontrollerbart.

Systemleverantören kommer att förse projektgruppen med dokumentation och tillhörande dokumentation. Dessutom är systemleverantören ansvarig för hela systemets funktionalitet. Detta gör att konstruktörerna lättare och säkrare kan utforma hela fastigheten. Det underlättar också entreprenörens arbete eftersom man inte behöver leta efter utrustning på många olika ställen. Även slutkonsumenten gynnas av att leveransinnehåll och ansvarsfördelning är tydliga. Systemleverantören är involverad redan i projekteringsfasen för att stödja konstruktörer och slutanvändare. Detta förenklar och påskyndar processerna i energiprojektet. Garantifrågorna blir mycket tydligare när det finns en systemleverantör som garanterar hela systemet.

Detta hörs ofta och det är sant att om värmepumpen kyler frånluften och gör att värme kan överföras till fastigheten kan det kallas återvinning. Det finns dock en stor skillnad i hur mycket värme som återvinns, till vilken kostnad och hur det hanteras överlag. Om systemet inte är utformat som en helhet och alla komponenter tas med i beräkningen kan besparingarna bli betydligt lägre.

Om du till exempel underdimensionerar utrustningen blir investeringen lägre, men då förlorar du mycket energi. Om systemet å andra sidan är för stort blir den initiala investeringen för stor i förhållande till fördelarna. Därför måste man i energibesparingsprojekt vara försiktig med indata och överlåta konstruktionsansvaret till systemleverantören, som kan utvärdera systemet som helhet.

Även här gäller sunt förnuft: inte för litet eller för stort. Bara rätt paket för fastigheten. För att kunna bedöma detta krävs mångårig erfarenhet och kunskap om systemet och tekniken som helhet. Dessutom krävs tillförlitliga uppgifter om fastigheten och hela det system som ska installeras.

När man väljer leverantör är det bra att försäkra sig om att leverantören har resurser och kan ge adekvat support. Styrningen, börvärdena och driften av återvinningssystemen skiljer sig från styrningen av enbart uppvärmningen.

Därför behöver systemet en verklig fjärrstyrning som gör det möjligt för professionella användare att hantera inställningar och drift. Detta eliminerar behovet av att slutanvändaren ska lära sig hur ett stort system fungerar. För att en slutanvändare eller entreprenör ska kunna hantera ett så stort system skulle det krävas flera dagars, eller till och med veckors, utbildning. Detta skulle vara mycket dyrt och praktiskt taget omöjligt. Leverantören ger dig en grundläggande introduktion och visar dig de punkter som ska hanteras i användarhandboken. Systemleverantören kommer att ge support för systemet på distans.

Vattencirkulationssystem och ventilation kräver periodiskt underhåll och vissa inspektioner. De flesta av dessa är fastighetsunderhållsuppgifter, till exempel filterbyte av värmeåtervinningsaggregat. Vissa är värda att ta från till exempel en HVAC-entreprenör som har slutfört installationen av anläggningen. Dessa jobb omfattar ofta byte av utrustning eller annat underhåll.

Systemleverantören måste alltid ha teknisk support och en supporttjänst för att stödja servicepersonal. När du väljer systemleverantör ska du se till att systemdelar och utbytbara komponenter är lättillgängliga. Samtidigt måste du se till att systemet inte är för svårt att använda eller underhålla.

Vid inköp är det värt att komma ihåg vikten av mätningar, så att de fördelar som uppnås och systemets effektivitet kan verifieras genom att ha exakta energimätare i systemet. Beräknade och uppskattade fördelar är inte samma sak som uppmätta data. Det är en god idé att begära faktureringsdata för både strömförbrukning och värmeproduktion. På så sätt säkerställs att uppgifterna är korrekta och 100 % exakta.

När du lägger till utrustning i en fastighet, t.ex. en värmepump, är det bra att kontrollera med din elleverantör vilken storlek huvudsäkringen ska ha och vilken toppbelastning fastigheten har. Systemleverantören förser elkonstruktören med exakt information om strömförbrukning och krav för hela systemet. Detta gör det möjligt för elkonstruktören att utforma de nödvändiga ändringarna och funktionerna för systemet. Eftersom återvinningen är mycket begränsad jämfört med fastighetens toppvärmebehov finns de nödvändiga funktionerna redan i fastigheten. Det är en bra idé att överlåta detta arbete till elingenjören eller elentreprenören.

Delleveranser och fristående projekt kan ta flera månader om de installeras i en befintlig fjärrvärmecentral. Vid kompletta systemleveranser är leverans och installation slutförda på några veckor. Systemleveranser är upp till 60% snabbare att installera. Vid renovering av en fjärrvärmecentral i samband med ett projekt blir avbrottet för värme och varmvatten endast en dag. Det toppmoderna HybridHEAT-systemet har redan testats i fabrik, så installationen går snabbt och enkelt.

Själva värmeåtervinningsprojektet kräver inga besök i lägenheterna. Det mesta av arbetet sker på vind, tak och i teknikutrymmen. Enstaka avbrott sker i ventilation, värme och varmvatten. Dessa avbrott hålls dock korta tack vare noggrann systemdesign och processplanering. I allmänhet tyder feedbacken från de boende på att dessa projekt är ganska enkla.

När energiberäkningen görs på rätt sätt får kunden en bra uppfattning om hur snabbt systemet har tjänat in investeringen. Beräkningarna kräver korrekta indata, energipriser och korrekta data om systemets prestanda. Nu när återvinningssystemet är installerat i fastigheten förnyas hela värmeproduktions- och ventilationssystemet. Det levereras också med ett omfattande styrsystem. Med andra ord är det också en investering i framtiden, så investeringskostnaderna måste reduceras till ny utrustning som annars skulle behöva bytas ut. Det handlar bland annat om fjärrvärmecentralen, frånluftsfläktarna och automationssystemet. Det finns redan idag ett behov av mer omfattande automationssystem som hjälper dig att hantera din fastighet på ett enklare sätt. Behovet av dessa smartare system kommer att växa i framtiden.

I vilket fall som helst kommer ett sådant projekt att spara en hel del pengar och stoppa slöseriet med energi. Detta är säkerligen den största anledningen till att den här typen av projekt genomförs. Samtidigt kommer värmesystemet och ventilationen att moderniseras. Byggnaden och människorna är bättre utrustade och mer lyhörda för framtida förändringar än med den föråldrade utrustningen.

Återbetalningstiden är inte nödvändigtvis den rätta indikatorn, men du måste hålla ett öga på livscykelkostnaderna. Priserna på uppvärmningsenergi stiger stadigt, och även om återbetalningstiden nu är över “magiska” 10 år, är situationen en annan efter 5 år. Varför implementera värmeåtervinning först då? Det är också ofta så att även om återbetalningstiden är lång är kostnaden för att betala av på lånet lägre än de besparingar som systemet ger på årsbasis, vilket innebär att bostadsrättsföreningen inte har några kostnader.

Varje kommun har sin egen byggnadstillsyn och även här sin egen praxis. Deras funktioner styrs av lagar och förordningar. Redan från början kommer konstruktören att kontakta tillsynsmyndigheten för att verifiera lokala krav och kommunicera dem till slutanvändaren.

I installations- och inköpsprocesser är det viktigt att installatörerna har aktuell kunskap om sådana system. I avsaknad av installationsanvisningar och standardprodukter krävs enorma resurser och mycket tid för att få systemet i drift. Dessutom krävs det specialister inom en rad olika områden, från värme-, vatten-, fjärrvärme-, kyl-, ventilations-, el- och automationsentreprenörer. Dessutom kräver delleveranser en hög grad av professionalism när systemet ska installeras och trimmas in.

Vid systemleverans säkerställer dokumentation, fabrikstillverkade moduler, fabrikstestad montering och stark teknisk support att projektet blir framgångsrikt. Färre entreprenörer behövs, till exempel behövs inte en särskild automationsentreprenör. Det räcker med att hitta en tillräckligt erfaren och professionell partner som säkert vet hur man hanterar dessa system. Systemen kan fjärrinställas och “startas upp” på distans. Detta sparar avsevärda resurser på plats och tid för att slutföra projektet.

När ett exakt system är utformat med professionella konstruktörer är det lättare att börja jämföra alternativ. Därefter begärs offerter från företagen och deras förslag på tidsplaner. Detta ger jämförbara kalkyler och en realistisk tidsplan för genomförandet. Detta är en modell för hur projektet kommer att lyckas, dessa modeller kan vara olika och varierar också från plats till plats.

Vanligtvis inser systemleverantören att de tar ansvar för hela systemet och att de måste förse slutanvändaren med en tjänst som säkerställer funktionaliteten.

Det är en fråga som man ofta får höra och som det råder delade meningar om. Om man räknar alla kostnader för ett projekt från projektering till driftsättning och efterföljande uppföljning är svaret att systemleverans blir mycket mer prisvärt.

Det är bra att jämföra detta med bilar till exempel. Det tar tid att bygga en enda bil eller en konceptbil, och delar måste köpas in till en bil eller måste kompletteras eftersom delar kanske inte finns. Designkostnaderna per bil och andra logistikkostnader är således höga. Likaså är det krångligt att hitta delar och matcha dem. Programmeringen av bilens elektriska komponenter, design och styrsystem är också mycket arbetskrävande och dyr. Även konceptbilarnas färdigställandetid är ett ganska brett begrepp, trots allt är alla nöjda med dess funktioner.

Som ett resultat av detta introducerade Henry Ford en massanpassad modell för bilarna, vilket gjorde produktionslinjebilar mer kostnadseffektiva och standardiserade. Idag produceras bilar i stora kvantiteter och kostnaderna har hållits under kontroll. Enstaka exemplar eller konceptbilar kostar miljoner och kanske aldrig kommer till användning.

Detsamma gäller för energilösningar. Lokalt monterade och platsspecifika system blir dyrare än standardiserade driftsystem och produkter som möjliggörs genom systemleverans.

Även när det gäller koncept och kundanpassad utrustning är det svårt att beräkna inköpskostnaden, vilket är anledningen till att det finns en prisskillnad i branschen. Produkterna eller enheterna är aldrig desamma. Den dokumentation som följer med systemleveransen möjliggör exakta kostnadsberäkningar. Projekten slutförs i tid och kunden kan dra nytta av sin investering enligt överenskommen tidplan.

Systemleveranser är därmed enklare att utforma, beräkna, installera, driftsätta och följa upp. Därför är ett totalsystem alltid en mycket billigare lösning. Detta kan enkelt verifieras genom att jämföra t.ex. installationstider eller konstruktionstider. Vid implementering av ett system kan upp till hälften av tiden vinnas i dessa faser. Den objektspecifika programmeringen av fjärrstyrningen skulle också vara betydande, och om den görs på platsspecifik basis skulle den kosta betydligt mer än ett standardiserat och modulärt system.

Energiprojekt är tekniskt mer utmanande och omfattar utrustning från flera olika områden. Därför fungerar inte traditionella anbudsmetoder. Vanligtvis upphandlas HVAC-kontrakt på grundval av designmaterial och sedan väljs det billigaste elementet. I energibesparingsprojekt kan man kanske spara lite med det billigaste alternativet, men vad är livscykelkostnaden för enheten?

Specifikationerna för ett tillförlitligt energisparprojekt finns ännu inte, så det säkraste sättet är att välja en systemleverantör redan i projekteringsstadiet och sedan begära ett pris för hela projektet tillsammans med konstruktören. Valet bör sedan baseras på yrkesskicklighet och entreprenörernas förmåga att genomföra det tekniskt utmanande projektet. På så sätt säkerställs bästa möjliga kundsupport och livscykelkostnaderna hålls under kontroll.